kur̀uppụ M. (T. കുറുന്പു mischief, battle, fort I. കുറു) 1. A chief, His Excellence, prh. originally fort, manor = ഇടം, ഇടവക. കുറു പ്പില് ഏററുക = ഉണര്ത്തിക്ക to speak to a superior, പ്രഭുവിന്റെ കുറുപ്പില് ഏററി KU. നാ യരെ കു'ല് എറേറണ്ടും അവസ്ഥ TR. the N. is to be informed of what follows. കുറുപ്പുകേടു displeasure V2. (lower than തിരുവുള്ളക്കേടു). പള്ളിക്കുറുപ്പു കൊണ്ടീടുക to sleep (hon.), പള്ളി ക്കുറുപ്പുണരുക Bhr. 2. title of different castes. കോഴിക്കോട്ടു കുറുപ്പന്മാര് Calicut Nāyers. Esp. fencingmasters കുറുപ്പിന്റെ നെഞ്ഞത്തു prov. (= കുരിക്കളെ), swordsmiths (അന്പുകൊ ല്ലന്); Cammāḷa castes with ആയുധാഭ്യാസം, as കൊല്ലക്കു., കടച്ചക്കൊല്ലന്, പരക്കു., വടിക്കു., പലി ശക്കു., കാടുകു., വേലക്കു. KN. 3. a class of Pūǰāris, enchanters, barbers of Chegon D. (also painters B.)